6-10 2009
jag känner mig totalt jävla rutten, värdelös, nollad, äcklig, oomtyck, ful, fet, ushlig, kass, sjuk, trött, utnyttjad, fkafhkshkajgfosjfaejfsugfopjgopjasgojogajpdda
ååååååååh dampryck!
och jag får ju inte ut en enda jävla känsla heller, jag spricker snart! Vet inte vart jag ska ta vägen.
Jag har kommit till en punkt där jag inte kan bära längre. Allt bara brister. Jag är fullproppad med känslor och de måste ut nuuuuu!
Men nej, lilla söta mimmi måste hålla masken och lotsas som att allt är bra och se glad ut i minst tre veckor till. Och sen så kommer jag bara bli ett helvete för alla på Plönninge...
NEJ JAG MÅR INTE BRA, OCH NEJ JAG SÄGER ATT JAG INTE VILL PRATA OM DET FÖR ATT JAG INTE KAN FÅ UT ETT ENDA LITET ORD PÅ RÄTT SÄTT NÄR DET GÄLLER DETTA!
buhuhuhuhuhuuhuu jag vill bara sätta mig i ett hörn och försvinna!!!!
ååååååååh dampryck!
och jag får ju inte ut en enda jävla känsla heller, jag spricker snart! Vet inte vart jag ska ta vägen.
Jag har kommit till en punkt där jag inte kan bära längre. Allt bara brister. Jag är fullproppad med känslor och de måste ut nuuuuu!
Men nej, lilla söta mimmi måste hålla masken och lotsas som att allt är bra och se glad ut i minst tre veckor till. Och sen så kommer jag bara bli ett helvete för alla på Plönninge...
NEJ JAG MÅR INTE BRA, OCH NEJ JAG SÄGER ATT JAG INTE VILL PRATA OM DET FÖR ATT JAG INTE KAN FÅ UT ETT ENDA LITET ORD PÅ RÄTT SÄTT NÄR DET GÄLLER DETTA!
buhuhuhuhuhuuhuu jag vill bara sätta mig i ett hörn och försvinna!!!!
Belgien
Hej!
Nu var det ett tag sen igen!
Idag har varit en halv bra dag, sover fortfarande inte ordentligt och drömmer en massa konstiga grejer.
Men imorgon är det i allafall kanelbullens dag som ska spenderas med Saya och Ulle bakandes kanelbullar. Innan jag ska ta mitt pick och pack och köra till Växjö igen.. Just nu så är hela jag förvirrad, jag går nog igenom en liten personlig kris just nu..
Funderar hela tiden på hur jag hade varit om saker hade varit annorlunda, för mitt liv har ju tagit extremt många enorma vändningar ett antal gånger i mitt liv.
Just precis nu sitter jag och grubblar på hur mitt liv hade sett ut om jag bott kvar i Belgien.. Både positiva och negativa saker ploppar upp. Men de är sååå en helt annan kultur att leva och bo där, både för ungdommar, vuxna, barn, familjer, pensionärer. Ja allt, jag tror tilloch med de är annorlunda för djur, eller ja... Jag vet att de är annorlunda för hästar i allafall.. Riktigt depp är de nu.. Eller depp kanske man inte ska kalla det.. Men jag har liksom gått in i mig själv. Jag vet inte riktigt vart jag hör hemma, var mitt hem är, någons axel att luta sig mot finns inte heller, eller iaf inte i närheten. Jag liksom, på något sätt känner mig så ensam, trots att jag vet att jag nog har många människors stöd.
Men alla förvätar sig att jag ska vara så satans stark hela tiden, men guess what! Jag är inte de just nu!
Hela min värld är liksom upp och ner och jag behöver verkligen någon jag kan ha som en stödjande hand!
buhu! Vad jag klagar, men de är för att jag blir äcklad av mig själv!!!!!
Nu var det ett tag sen igen!
Idag har varit en halv bra dag, sover fortfarande inte ordentligt och drömmer en massa konstiga grejer.
Men imorgon är det i allafall kanelbullens dag som ska spenderas med Saya och Ulle bakandes kanelbullar. Innan jag ska ta mitt pick och pack och köra till Växjö igen.. Just nu så är hela jag förvirrad, jag går nog igenom en liten personlig kris just nu..
Funderar hela tiden på hur jag hade varit om saker hade varit annorlunda, för mitt liv har ju tagit extremt många enorma vändningar ett antal gånger i mitt liv.
Just precis nu sitter jag och grubblar på hur mitt liv hade sett ut om jag bott kvar i Belgien.. Både positiva och negativa saker ploppar upp. Men de är sååå en helt annan kultur att leva och bo där, både för ungdommar, vuxna, barn, familjer, pensionärer. Ja allt, jag tror tilloch med de är annorlunda för djur, eller ja... Jag vet att de är annorlunda för hästar i allafall.. Riktigt depp är de nu.. Eller depp kanske man inte ska kalla det.. Men jag har liksom gått in i mig själv. Jag vet inte riktigt vart jag hör hemma, var mitt hem är, någons axel att luta sig mot finns inte heller, eller iaf inte i närheten. Jag liksom, på något sätt känner mig så ensam, trots att jag vet att jag nog har många människors stöd.
Men alla förvätar sig att jag ska vara så satans stark hela tiden, men guess what! Jag är inte de just nu!
Hela min värld är liksom upp och ner och jag behöver verkligen någon jag kan ha som en stödjande hand!
buhu! Vad jag klagar, men de är för att jag blir äcklad av mig själv!!!!!
